Algebra: Division med noll, Talbas, Struktur, Fjärdegradsekvation, Modul, Binomialsatsen, Vektor, Ortogonala koordinatsystem, Ekvationssystem (Swedish Edition)

Källa: Wikipedia. Sidor: 35. Kapitlen: Division med noll, Talbas, Struktur, Fjärdegradsekvation, Modul, Binomialsatsen, Vektor, Ortogonala koordinatsystem, Ekvationssystem, Dimension, C*-algebra, Binomialkoefficient, Euklides algoritm, Tensoralgebra, Multinomialsatsen, Ring, Norm, Yttre algebra, Bernoullis olikhet, Partialbråksuppdelning, Liealgebra, Idempotent, Andragradsyta, Universell envelopperande algebra, Parabel, Reciprok, Faktorisering, Pascals identitet, Heavisides expansionsregel, Irreducibelt polynom, Funktor, Enhetsrot, Ultraprodukt, Kvadratisk form, Twistorteori, Gaussiska heltal, Ortogonalitet, Cirkeldelningspolynom, Ultrafilter, Derivation, Matematiskt uttryck, E8, Kvot, Liegrupp, Gaussiska primtal, Falsk rot, Datoralgebrasystem, Ringteori, Additionsmetod, Polynomdivision, Polynomgrad, Multiplicitet, Radikal, Bikvadrat, Kubkvadrat, Komposant, Cliffordalgebra, Linjärt separabel, Yttre produkt, Hamelbas, Liksidig hyperbel. Utdrag: Inom matematiken har begreppet struktur fått en speciell ställning; den moderna matematiken uppfattas ju ibland just som läran om strukturer på mängder. Här kan strukturen ses som det samband som finns mellan elementen i en mängd. Genom att låta en eller flera binära operationer verka på en mängd i kombination med ett antal matematiska grundantaganden, så kallade axiom, kan en algebraisk struktur bildas. Exempel på sådan strukturer är grupper, ringar och kroppar. Ett topologiska rum har sin struktur som en följd av att vissa delmängder betecknas som öppna. Många viktiga mängder, till exempel talområdena äger både algebraisk och topologisk struktur. De fundamentala algebraiska strukturerna äger en eller två binära operationer som betecknas som "inre", det vill säga de är slutna under dessa operationer. Klassificeringen av dessa strukturer baserar sig på vilka av följande gruppaxiom som gäller beträffande i mängden M. (E) Existens och entydighet (även slutenhet): .(A) Associativa lagen: .(N) Existensen av neutralt element: ....